Jalla! Jalla! Halloween

Khais lediga dag var redan pa forhand avsatt for film.
Jag vaknade oforskamt tidigt och for att inte frastas att vacka den stackars lilla kraken, som jobbat sa hart hela veckan, gick jag ned och bubblade bubbelpool. Jag lovar att jag hade simmat om vattnet inte varit sa kallt och min forkylning inte varit sa tat.
Nybastad och duschad vackte jag sedan Khai med en brakfrukost som heta duga. Frukt, flingor, agg, brod och en hel tapastallrik med palagg. Juice och te, karlen dricker inte kaffe som vanligt folk. Frukost som denna tillhor INTE vardagligheterna!
Och sa ivag till filmbutiken, dar vi aterlamnade de sju filmerna fran forra veckan och letade upp sju nya. Och hor och hapna, jag hittade svenska "Jalla! Jalla!"
Sa hem igen och "Jalla! Jalla!" och trots att jag konstant satt och fnissade hordes inte ett ljud fran Khai. Jag tror bestamt att man maste vara svensk for att se det roliga. Tur att jag ar svensk!
Sa har dagen forflutit och vi har lyckats klamma fyra av de sju filmerna hittils. Ska vi klara allihop ikvall? Ja, det ar fragan.

Dansk salami pa autraliensiskt brod

Ett bett pa mackan.
Har sitter jag med salamimacka och onskar att jag sag ut som tjejen i solkramsreklamen. Hon med hatten. Smal, i snygg bikini, langt har och den dar strahatten.
Jag kommer aldrig att bli sa lang som hon ar, men kanske lite solbrand om det blir en bra sommar.
Ett till bett pa mackan.
Jag borde verkligen borja trana pa allvar. Om jag borjar nu kan jag kanske hinna fa den dar fina magen innan sommaren drar igang pa riktigt. Kanske kan jag matcha Khais mage.

Ett bett till pa mackan.
Det ar riktigt larvigt att sitta har och onska att man sag ut som nagon annan. Och satta upp mal for att se ut som nagon annan. Dumma flicka i reklamen, ditt fel alltihop.

Sista bettet.
Helt arligt, det hade varit sa mycket battre for alla om hon i solkramsreklamen sag ut som mig!

En dag av pyssel

Nar jag vaknade upp med slemmig hals och frossa insag jag att idag skulle bli en skamma-bort-sig-sjalv-for-att-jag-ar-halvsjuk-och-tycker-lite-synd-om-mig-sjalv-dag.
Eftersom jag bestamt mig for att inte anvanda mina norska kronor mer (vi far val se hur det gar) har jag for tillfallet en valdigt tajt budgett att skamma bort mig med. Sa jag fick helt enkelt komma pa billiga alternativ.
I slutendan blev det:
- en pase coles (billig matvaruhuskedja) blandade notter
- en muffins, som jag bakade for ett tag sedan och som legat och bara vantat i frysen pa ett bra tillfalle att atas.
- nojet att piffa upp en skokartong (Nej, jag har inte gatt bananas och kopt nagra av de underbara klackskorna som star i alla skyltfonster. Kartongen tillhor ett par 34$ jobbskor, svarta.)
Jag har inte pysslat pa allt for lange! Det ska bli en god vana. Jag alskar att klippa och klistra!

Nu ska jag ga ned till gymmet, passera alla tunga vikter, rullbandet och swimming-poolen for att ga direkt till bastun och svettas ut den har febern.

En bild till dig Koda, sa att du forstar det speciella med muffins!

Kottbullar

Men jag gjorde i alla fall ett tappert forsok.
Saken var denna.
Nar jag kom ned for att simma och vara duktig i var lilla traningslokal var en italienare redan till stadet. Han simmade fjarillsimm sa att vattnet stankte av frojd.
Det kom sig att vi samtalade med varandra, eftersom vi var de enda i lokalen. Vi pratade pa om allt mellan himmel och jord och forstod varandra ungefar till halften.
Han fragade om Sverige, om hur vi bodde, hur stora staderna var. Och sa kom det, fragan om var mat..

... Tva timmar senare star jag i koket med spisen pa ena sidan och datorn med receptet pa svenska kottbullar pa andra. Ni som vet hur man gor kottbullar skrattar sakert hogt at mig, men vad bryr sig val en ko?
Jag maste saga att det inte ar lika svart som det ser ut, aven om jag personligen maste jobba vidare pa det har med formen lite.
Nasta gang kommer de vara himmelska!

Nar min lilla asiat kom hem fick han hemalagade kottbullar med potatismos! Inte illa, eh?

Rosa lycka

Jag har fatt jobbet pa hotellet!
Jag fick det bekraftat idag! Och som jag behovde det har.
Hela min sjalvkansla fick ett uppsving. Jag kan faktiskt vad jag haller pa med.
Bra betalt, manga arbetskollegor och rakt over gatan, kan det bli battre?
Nasta vecka borjar min betalda upplarning, tills dess, lilla italienska.
Ett stort hurra for mig!

Ett fejksmile fran en egentligen ytterst irriterad servitris

Ikvall jobbade jag pa den italienska igen och ni som jobbat pa restauranger utan system vet hur jakla irriterande det ar. For er som inte gjort det, men forsokt lara er ett nytt sprak kan jag forklara det med foljande tes:
Det tycks vara fler oregelbundna regler an regelbundna.
Och hur i jalvetes namn ar det da tankt att man ska lara sig da? Och nar man dessutom maste forsoka finna ut sjalv vilka reglerna ar, tja, da ar det inte roligt langre.
Hur kan en restaurang med bara tjugo bord, var av inget ar storre an ett fyramansbord, vara sa extremt oorganiserat.
Varfor gar jag ens med pa det har?
Tack och lov jobbar jag ensam imorgon, tror jag.Tack polack!

Lata Sondag

Khais enda lediga dag den har veckan och det har regnat precis hela dagen. Sa det forsta vi gjorde efter frukosten var att ga genom regnet upp till filmuyhyrningsstallet och hyra sju filmer (10$) och sa kan ni gissa vad vi har gjort idag.
Film film film. Jag har antligen sett Trollkarlen fran OZ och Breakfast at Tiffinys, tva klassiker som jag borde sett tidigare.
Maste sluta nu. "A tast of America" vantar, aka. Khais pannkakor med smor och lonnsirap. Borde forsoka springa lite imorgon. Ciao ciao

Jobbdag ett

Idag var forsta riktiga jobbdagen for mig pa den lilla italienska, intet sagt att jag tackat ja till att jobba dar egentligen men ni vet hur restaurangbranshen ar, ger man ett lillfinger svaljer den dig hel.
Hur som helst hade jag innan fatt for mig att det inte var sarskilt mycket folk som kom till den har lilla restaurangen, Pssss fick ja. Eller, allt beror ju pa hur man raknar. De har totalt tjugo bord och ikvall nar det var som mest var sjutton av dem upptagna. Tva serviorer + en virrig svenska som inte fatt nagra direkta direktiv utan mest velade runt och holl sig till att duka bord och mummla italienska matratter hon inte visste nagot om. Ingen ar foresten australienare pa den lilla italienska, alla ar europeer. En fransyska, en polack ett par tejoslovakier och saklart en massa italienare.
Summan av kardemumman ar att det var en bra kvall.
De behover folk resten av veckan, men jag avvaktar, men har sagt ja till att jobba mandag och tisdag.
Drommen om hotellet och alla dess senare formaner lever kvar

Koket!

Jag har lange velat skriva om det men glomt bort det.
For alla er som inte kanner mig sadar valdigt val vet att nar jag lamnade Norden var jag inte sarskillt koksvan. Men sedan jag kom hit har jag lagat mat varje dag, saklart med blandade resultat. Men oftast har det faktiskt blivit riktigt bra och det har alltid gatt och ata. Att jag har blivit battre syns pa Khai ocksa. Nej, nej, han har inte blivit en liten tjockis, men nar han kommer hem, satter han sig direkt och ater utan att plocka ut extra kryddor eller komplitera som han gjorde hela tiden forut (vilket holl pa att driva mig till vansinne for ovrigt).
Kanske ar det faktumet att Australiensiska kok inte ar som alla andra kok. De har namligen gas spisar och jag vet inte om det bara ar var ugn, men den har i vilket fall som helst inga som helst marken for hur varmt det beraknas vara dar inne.
I borjan trodde jag att jag av misstag skulle spranga koket av misstag. En liten gaslacka och sa... Men Khai forsakrade mig att det hande knappt nagon och nu efter att ha kommit over forsta radslan gillar jag faktiskt var spis.

Att jag kom att tanka pa det har var for att jag laste pa en annan Emmas blogg om kok. Ni som trodde att det var latt att vara laga mat i Canada sa sager jag ikke! http://emgus.blogspot.com/2010/10/koksproblem.html
Jag kanner mig forhallandevis lycklig, trots att jag inte alla ganger far gasen att ta eld utan tandare.

Intervju

Sa idag gick jag pa intervjuen pa hotellet och vilken intervju sedan. Wow. Massvis med fragor om hur jag skulle hantera situationer, vad jag tyckte om ditt och datt. Men det ar klart, det ar ett fyra och en halvstjarnigt hotell, sa jag antar att de ar ganska valdigt noga med att inga agg kommer in. Jag ar inget agg, sa jag borde fa jobbet. Eller hur?
De ska checka mina referenser och hora av sig i kommande vecka.
Tills dess att jag far ett klart besked tanker jag sattsa fullt pa den lilla italienska. Jag fick menyn idag och har nu tillbringat en timma till att med hjalp av google.com oversatta alla italienska mat termerna for att ha lite mer koll.
Jakligt mycket overkomplicerade ord bara for att det ska se finare ut.
Om det saljer sa ar vi alla lyckliga.

Nu ska jag laga lite mat och sedan  ut and shake my ass till norska statens ara som antligen gett mig tillbaka pa skatten.

Genombrott!

Med mina nyinkopta utstyrsel steg jag in pa den lilla italienska restaurangen och tog den med storm! Jag far komma tillbaka om jag vill! Hihi!
Och det dar markliga numret som ringt mig var ett hotell jag sokt till. Jakligt fancy, som jag aldrig trodde jag skulle fa hora ett knyst fran. De behover folk i sin restaurang om jag fattat det ratt, kan vara roomservis ocksa. Imorgon ska jag pa intervju for att se vad de har att erbjuda!
Bade restaurangen och hotellet ar praktiskt taget mina grannar, vilket aldrig ar fel for en morgontrott sjal som alltid tycks vara forsenad.

Hur som helst har jag lovat Libiamo (italienska restaurangen) att jobba lordag och mandag. Finemang.
Antligen genombrott!

Antligen vander vindarna!

Sa idag har jag slapat med mig en inte allt for lycklig Khai genom Sydneys alla affarer for att hitta en svart skjorta. Jag vet, jag skulle tagit med den jag har hemma, men det kandes sa onodigt da. Nu ar det nodvandigt. Vi vande upp och ned pa sydney, men ingen skjorta kom ut sa jag tanker skylla pa sprakbarriarer och komma till provjobbningen i en svart trekvartstroja.
Ja, ni horde ratt! Provjobb!
Jag hade ju hart bestamt mig for att inte jobba i restaurangbranschen utan hitta nagonting annat, men nu nar tre veckor passerat utan respons var jag sa illa tvungen att byta riktning. Sa jag sprang in pa den har lilla italienska restaurangen med sina max tjugo bord och volla! Provjobb!
Hoppas nu bara att jag far det!

For att jobba med alkohol har i Australien maste man ga en kurs som heter RSA. En simpel kurs om alkohol som jag ljog for min arbetsgivare att jag hade och som jag idag sett till att genomlida! Sa nu har jag den kursen ocksa!
Och vad mer? Ett missat samtal fran ett nummer som jag inte har. Jag upptackte det lite sent for att ringa tillbaka, sa jag ska checka upp det imorgon. Kanske en plan B?
  

Fran ett internetcafe en gata ned

Nu vet vi varfor internet ar sa forbannat segt. Det ar tydligen sa att vi i mitt kara lilla kollektiv laddat ned for mycket och inte har tillgang till mer nedladdnings bite. grekiska? ja. Sa om nagon pratar grekiska kan val denna vanliga sjal forklara for mig vad det ar fragan om!

Nu sitter jag pa internetcafeet en gata ned och forsoker med strategin att soka jobb via internet. Min skattjakt hittils har ju inte gatt sa dar lysande, men jag ar saker pa att det dyker upp nagot snart. Skam den som ger sig!

Annars har det val inte hant sa dar jattemycket. Jag var ute pa en gaybar med Michelle i fredags och firade hennes fodelsedag. Varken hon eller jag har direkt bytt sida, men det hindrar val ingen fran att hanga pa homoklubb? Jag tankte naivt att jag kanske inte direkt skulle bli raggad pa och om det mot formodan skulle handa skulle det var flickorna som flockades. Jag hade sa fel. ^___^
Och sa pa sondagen fick jag antligen atertraffa Alex, australienaren jag traffade i Indien, och dricka mer jast dryck med honom. Valdans trevligt var det i alla fall och med lite tur sa ska jag aka och hela pa honom den 5 november, for da ar det fest. Det ar helt galet att de i hans lilla by har sno, trots att det bara ar tre timmar har i fran. Jag sager da det, da det, da det. Australien fortsatter forundra.

Data strul

Internetet har har blivit sa himla segt i det sista. EXTREMT segt. Sa dar av att jag inte skrivit nagot (att ladda sidan tar nastan tio minuter bara det!). Men nu verkar det som att det ar tillbaka i sitt gamla jag.

Igar hade vi middag har. Sara, Ron och en vannina till Ron kom aver och vi lagade kottfarssas med spagetti och bakade underbara muffins. En lyckad myskvall.

Jag har inte lyckats fanga ett jobb an och borjar mer och mer kanna mig som gubben i the old man and the sea. Fast den gamle fick ju faktiskt napp, efter att talmodigt fickat dag efter dag. Det ska jag ocksa fa!
Jag har bytt nat, sa med nytt CV kanske jag har storre chans. Jag lamnde in pa ett cafe alldeles i narheten av dar vi bor och killen som jobbade dar sa att de faktiskt sokte folk. Han var inte manager, men valdigt sot i alla fall. Hoppas hoppas hoppas!
Jakten fortsatter!

Drommen om jobbet

Jahaja, inte ett ljud fran det dar lite halvtaskiga cafeet som lovade att ringa. Nar jag namnde det for den andra tjejen som bor har i kollektivet tittade hon pa mig och sa: "Baby, It's Sydney."
Men inte tanker jag val ge upp bara for denna lilla motgang. Nej da. Ut igen gick jag och CV efter CV delades ut. Ingen sokte egentligen folk men tog emot mitt CV anda. Det kanns lite som att jag trampar i vatten. Forutom att jag blir blot om fotterna blir jag trott i benen ocksa.
Men snart sa. Forr eller senare maste ju nagon skina upp och oppna sitt jobbgolv for mig.

Jag soker bara cafeer fortfaranade. Jag borde kanske ge upp och borja soka pa restaurangerna ocksa. Men i det sista har jag dromt mardrommar om servering. I natt t.ex. vaknade jag och vagade inte somna om for att jag visste att det fanns ett bord med gaster som vantat och vantat dar i dromvarlden.Ett bord jag skjutit upp och upp och massor med halvfardiga bord och menyer jag inte kan. Och nar jag val somnade om dromde jag att nagon slog sonder mina revben.
Jag vill vanta lite till med restaurangerna, bara lite. Den har veckan ut i alla fall.

Mmmmmuffins!

Muffins!
Antligen!
Idag bakade jag och Sara egna muffins! Riktiga muffins och de blev tusen ganger godare an de andra laskiga muffinsarna som kom ut ur min ugn for ett par dagar sedan.
Vi hade till och med choklad uppe pa muffinsen och inuti. Nagra med notter.
Jattefina!
Och massor med kallorier, sa snart ska jag ga och simma lite for att latta mitt samvete.
Det ar sa illa att sota saker ska vara sa inte bra nar det ar sa gott!

Att dela ett lov med en kengeru och dricka Singha

Sondag.
Khais enda lediga dag den har veckan, sa det gallde att gora det maximala av den. Vi blev, lite senare an planerat, upphamnade av Ron som tog oss med i bil till Fetherdale Wildelife Park.
24$ och sa fick vi titta hur mycket vi ville pa alla de australiensiska djuren. Och vilka djur sedan! Fritt i djurparken studsade kengerur omkring i hopp om att nagon av turisterna kopt "kengerumat" a.k.a. ho att ge dem. Khai som ar van att ta seden dit han kommer satte sig ned bredvid en stillsam kengeru som forstrott at pa en kvist med lov. Khai at sitt lilla lov. Nar den gastfria kengerun var klar med sitt lov langade Khai over det halvatna lovet han tuggat pa, tackade och gick vidare. Hade jag haft med mig en kamera hade det varit ett underbart kort, men den hade jag forstoss glomt hemma.
Vidare mot koalorna. De satt dar sa fridfullt sovande i sina tradklykor och verkade inte storas det minsta av allt stoj och stimm fran turisternas ungar. De verkar totalt ha mastrat konsten att sova.
Det var den luddigt fina delen av djurparken, vi kom snart till den oluddiga.
Efter att ha passerat dingos, fladdermoss och faglar av alla slag kom vi till terrariet.
Bakom glasvaggar slingrade sig den ena giftiga ormen efter den andra. Sma kartor visade vart i Australien man kunde hitta dem och pa vilken plats bland giftigast de lag pa.
Det var lite kusligt. Och annu hade vi inte traffat det mest skrackinjagande djuret som parken hade att bjuda pa, namligen krokodilen. WOW! Jag vill lova er att det inte var nagon minsting! Latt tre meter och det ar ingen underdrift. Den lag dar mork i en vattenpol och sag precis sadar lomsk ut som pa TV.
Fragan ar om man vagar sig utanfor staderna...


Tillbaka i centrum motte vi upp Sara och efter att ha atit i kina town drog Ron med oss till en bar som heter Soda och som varje sondag har Singha Sunday. For alla er som inte varit i Thailand eller pa en thailandinspirerad pub; Singha ar ett thailanskt ol. (Foresten, sa otroligt fult ordet ol ar utan sina stolta tva bubblor over o:et)
4$ st kvallen till ara, sa vi drack varandra till och om det funnits utrymme sa hade vi dansat i neon.
En riktigt, riktigt bra sondag.

Muffins

For forsta gangen i mitt liv forsokte jag baka muffins med muffinsmix. Det enda jag behovde gora var att tillsatta vatten och sleva upp smeten i formarna och volla!
Men ikke. Mina tolv muffins blev som en liten pluton av sega, platta svampar. Jag antar att nagonting med bakpulvret maste varit snett, for mina muffins blev inte det minsta fluffiga trots att jag for sakerhets skull hade i ljummet vatten. Dessutom smakar de konstgjort.
Imorgon blir det riktig bakning, med riktiga ravaor.
For det har med bakning ar tydligen ingenting man kan ta en genvag med.

Cigaretter

Snacka om att jag vaknade pa fel sida idag, det var inte nadigt. Stackars Khai fick hora klagan flygande kors och tvars. Som tur var fick jag i mig lite kaffe, insag att jag fatt mens och lugnade ned mig.
I lagen som detta hade det varit fantastiskt smidigt och snabblugnande med en cigarett och ni kan tro att jag saknar dem. Fast jag mar nog tyvarr battre utan dem, sa det ar val bast att lata bli. Som de flesta andra i den har staden. For sanning att saga ar det valdigt fa har i stadskarnan som roker och ser man nagon roka ar det allt om oftast kvinnor. Jag undrar varfor det ar sa. Att folk inte roker hor nog ihop med deras eviga joggande. Men varfor ar de som roker kvinnor? Stressar det har samhallet kvnnor mer?

Igar fick jag nagon form av napp pa ett litet litet cafe, som inte ar sarskillt mysigt, men som verkar valdigt enkelt och inte allt for valbesokt och dar med inte stressigt. Ingen stress = inget enormt behov av cigaretter? right? Jag tanker ge det en chans. Mannen fran cafeet ska ringa i helgen sa att vi kan bestamma nar jag ska gora min provdag. Spannade spannande!

Nu ska jag springa ned till gymmet och fa mina omma muskler att bli annu mer omma, onska mig lycka till!

Hoppas!

I tisdags gjorde jag tva lite forhastade saker som jag sedan dyrt fick betala med min onsdag.
1: Jag gymmade med Khai.
2: Festade lite for hart med froken Westerberg och hennes Jan.

Sa min onsdag vred jag mig i traningsvark och bakfylla och gjorde absolut ingenting. Michelle, tjejen som bor i samma lagenhet som oss, gav mig nagra hemsidor som jag kunde soka jobb pa. Jag snabbkollade pa dem och bestamde mig for att sova istallet.
Mycket sovande blev det.
Nar Khai kommer hem satte han igang att laga en gryta. En jatte gryta med kott och gronskaer. En gryta som vi sakert kan ata av i en vecka.
Mmmm. Gryta i en vecka. Jag som trodde att jag passerat den delen i mitt liv...
Jag kande ett starkt behov av att vara produktiv, sa jag gjorde nagot som jag tankt gora valdigt lange nu. Shampoonera min handvaska. Ni som kanner honom vet att det behovdes! Sa jag shampoonerade, balsamerade och torktummlade mitt lilla djur och ni kan inte ana hur lang och mjuk dess fuskpals blev. Amazing! 

Nog om igar. Idag ar en ny dag och jag ar hur pepp som helst pa att hitta ett jobb! Igar nar vi gick hem fran mataffaren gick vi forbi ett supermysigt litet cafe som jag nu haller tummarna for. Hoppas, hoppas, hoppas! For sanningen ar att det inte ar sadar wow att ga hemma och dra i en stad dar man knappt kanner nagon.

Mitt lilla husdjur blir antligen tvattat!

Khai har varit ledig i tva dagar nu. Och vilka tva dagar sedan! Det regnade fran borjan till slut den forsta dagen, lite i omgangar, men det hindrade inte oss fran att vandra sydney runt. Regnet kom i vagor och vi sick-sackade mellan stortskurarna och cafeerna. Kaffe och ol om varandra. En mycket trevlig liten sondagsutflyckt.
Nar vi fordrivit det mesta av eftermiddagen med detta enkla noje motte vi upp Ron, vannen som Khai bodde hos innan han fick sin egen lya. Tillsammans akte vi till kina town och at. Tack och lov for att jag lart mig att ata nagorlunda med pinnar, saklart inte lika bra som varken Khai eller Ron, men hjalpligt i alla fall.
Efter middagen blev det bio. Wall Street 2. Jag hade nog uppskattat filmen mer om jag hade sett den forsta eller om jag varit lite mer insatt i ekonomi eller i alla fall kunnat engelska tillrackligt bra for att forsta alla dessa termer. Men, men, det var en helt okej film, men ingenting att se tva ganger.

Idag traffade vi Sara Westerberg och hangde runt med henne i Kina Town. En valdigt avslappnad dag, om jag far saga det sjalv. Vi spelade kort, maste poangteras att jag vann, och skiljdes sedan at. Jag och Khai gick hem till Ron dar Khai lagade mat. Han ar gry i koket! Woho! Alla ni som ville att jag skulle hitta en karl som kunde laga mat at mig, sa jag slapp ata de tappra forsoken jag astakommer, jag tror jag hittat honom. Lam och ungsbakade rotfruker, I like!
Pa vagen hem sag vi ett pluffsigt daggdjur klattra i ett trad.

Nar allt kommer omkring, jag tror jag kommer att trivas har.

Sydney fortsatter forundra

Igar kvall upptackte jag vart hoghus eget gym. Det ar coolt att vi har vart eget och jag tycker bara att det ar bra att det inte ar speciellt fancy, for det haller hajarna borta. Det har en pool som jag plumsade i ett tag, en bubbelpool som jag bubblade och en sauna som jag svettades i och tyckte efter detta lilla pass att jag varit mycket duktig. Planen ar att upprepa samma procedur lite senare ikvall, det ska jag val klara!

Khai och jag strosade runt pa stan innan han skulle till jobbet. Det ar nagon form av Fiesta i hamnen, inte sa mycket att se pa dagen, kanske mer kvallstid. Lite samma som King Cross, vilket jag besokte efter att ha lamnat av Khai till sju underbara timmars restaurangbransch, mer att se pa kvallen an pa dagen. King Cross uppfyllde mina forvantningar, men kan faktiskt fa annat an strippor dar, man kan fa femton exemplar av ditt CV! Jag kan dock tillagga att det inte var helt latt eftersom mitt CV var skrivet i Open office, vars dokument inget annat program vill oppna. Jag fick klippa och klistra, men slutlig fick jag till det. Femton stycken. Kommer jag behova mer an femton chanser? Det aterstar att se. Jag kanner mig forvisso som en lyckligt lottad flicka, speciellt efter att ha fatt se en vit papegoja flyga omkring mitt i stan! Det ar sa exotiskt!
Fast vad ar egentligen en ynklig papegoja i gamforelse med det massiva gang jattestora fruktfladdermossen som jag sag hanga i botaniska parken och som mitt pa dagen tar sig en vingstrackare? 

Yepp, det ar sadana har! Tror att de forutom Fruit Bat kallas Flying Fox.

Fotograftiet ar faktiskt taget i Sydney, tyvarr inte av mig

Med blotta forskrackelsen

Gaaah! Jag blev just nastan uppaten!
Dar hade jag vandrat omkring hit och dit i storstadsdjungel och gjort mig bekant med en kopp riktigt god cappoccino. Jag hade traffat Khai pa hans lilla pause i mitten av dubbelpannan. Och hela den har lilla insidenten hade aldrig intraffat om inte Khai kommit med forslaget att jag skulle, pa vagen hem, stanna till pa ett av gymmen (Fitness First) och fa lite info om priser och sadar.
Det later helt harmlost, men jag kan lova er att det bara ar en yttre fasad!
Jag trippade upp for trappan till receptionen, dar killen som jobbade dar var valdigt upptagen. Inga problem att vanta pa att han skulle prata klart i telefonen, jag hade ju inte speciellt myckte for mig anda. Ahhh, jag far ga in pa det fina inglasade gymmet och satta mig i en soffgrupp och vanta lite till. Jag borjade ana ugglor i mossen men forsokte behalla lugnet. Kollegan han ringt var en dvarg och min nervositet over att vara helt malplacerad forsvann. Han verkade sa jordnara och lugn. Men den kara dvargen gav mig bara en liten broschyr som han ville att jag skulle fylla i trots att jag berattade for honom att jag bara ville ha lite info. Ja, ja, jag fyllde i broschyren lite oengagerat eftersom jag inte helt forstod varfor jag skulle fylla i den.. och...
Och sa kom hajen! Herre gud! Jag skrattar fortfarande nervost nar jag tanker pa honom. Han halsade mig vid namn, svallergubben i receptionens fel, och vi satte oss. Och sa kom det! Jag forsokte tafatt forklara for honom att jag och min van precis flyttat hit och mest ville checka priser, men vad hjalpte det?
Jag kande mig som en liten, valdigt liten fisk som av totalt misstag simmat fel och hamnat oga mot oga med en massiv vithaj med massor av tander.
"Vad gor du om din van inte vill gymma har?" var tillbaka fragan pa mitt ynkliga: "Tack da ska jag prata med min van..."
"vad gor du da? hu?"
"I don't know."
"what do you do? What do you do?
"I... don't know.."
Ynkligast i varlden och inte det minsta mer informerad om gymmet nar jag forskrackt simmade fort darifran, det enda jag fatt veta var att hajar kunde heta Isac. Jag undrar hur manga som av ren forvirring och press skrivit under kontrakt for honom. Jag skulle chansa pa manga. Hur ser hans forsaljningsstatistik ut? Med sa agressiv saljning sa... Tanken pa honom gor mig bade forbannad och radd. Khai far gora precis som han vill, men jag vagrar borja trana pa ett gym med hajar!