For ett par dagar sedan overraskade en av kockarna, pa hotellet, mig med att kanna till Bjornes Magasin och sangen "Skyll inte pa Hugo". Hur udda ar inte det att en australiensare vet om svenska barnprogram fran forr?
Det forsta jag gjorde nar jag kom hem var saklart att checka in "Skyll inte pa Hugo" pa youtube. Gamla Bjorne. Han ar verkligen ett barndomsminne. Gamla Bjorne med den gamla rosten.
Men inte nog med Bjorne, idag sa poppade Babar plotsligt upp. Jag tog mig ann att soka upp en tecknad figur fran min barndom, pa internet, for att sedan ladda upp bilden pa facebook for att stodja overgrepp pa barn. En bra sak att gora en sondagskvall, ikke sant?
Och sa plotsligt kom jag ihag Babar. Inte mycket av ett minne, men litet och helt random.
Efter att ha forsjunkigt i barnsomsminnen sager jag som alla andra, barnprogrammen forr var sa mycket battre! Det ar galet att ungarna gar med pa att gillar dagens barnprogram!
Haha, ja, det är rätt random... Berättade han HUR han visste om det?
SvaraRaderaHan hade tydligen traffat nagra partysvenskar som hade visat honom klippet pa fyllan. Lange leve Youtube!
SvaraRaderaHahah, partysvenskar alltså... hur känns det att vara en sån? Shit, insåg just att jag också satt och visade massa barnprogramsklipp för mina utländska vänner på fyllan. HAHAHA. Tragiskt eller komiskt? Gränsen är hårfin.
SvaraRaderaHaha! Harfint absolut!
SvaraRadera